Med hjärta för eleven

Med halsduken hårt åtdragen och med paraplyet som sköld mot regnet banar jag väg bland cyklister och gångtrafikanter i Lund. Vi är många som har siktet inställt på universitetsaulan på SUS. Där ska vi ägna dagen åt läs- skriv- och matematiksvårigheter.

Utbildningsaktiviteter är en del av uppdraget för SKED (Skånes Kompetenscentrum för Elever med Dyslexi och Dyskalkyli). Många vet säkert redan att SKED har att göra med dyslexi, men sedan årsskiftet har uppdraget utökats till att även omfatta dyskalkyli. (Se fakta om diagnoserna efter reportaget.) Det utökade uppdraget är anledningen till att en av årets första föreläsningsdagar har sitt fokus på just denna diagnos och hur elevens behov kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Cecilia och Anna tittar in i kameran.

Cecilia Sjöbeck och Anna Friberg.

Cecilia Sjöbeck är enhetschef och specialpedagog på SKED, en liten enhet som är sprängfylld med kunskap och erfarenheter kring främst dyslexi och nu även dyskalkyli. Vanligtvis finns hon tillsammans med sina sex medarbetare i grindstugan i hörnet av Annetorp i Lund. Det är också där som jag några dagar efter föreläsningen har bestämt träff med henne och administratören Anna Friberg för att få veta mer om det nya uppdraget.

Från resursstöd till kompetenscentrum

─ Först var vi ett dyslexicentrum med uppgift att beta av vårdköerna för dyslexiutredningar, berättar Cecilia. Det startade med en psykolog och sedan utökades det med en specialpedagog och en logoped. Jag började 2009 och det har hänt massor sedan dess.

─ Nu är vi ett kompetenscentrum. Det innebär att vi arbetar mer med att skapa nätverk och att sprida ny kunskap i ämnet. Vi får visst regionbidrag, men vi ska även dra in pengar själva. Det gör vi bland annat genom de utbildningar vi ger.

Den skånska eleven i centrum

SKED:s utbildningar riktar sig till skolpersonal och bygger på hög evidens och beprövad erfarenhet. Samarbetet med skolan är viktigt eftersom det är i den miljön dyslexi och dyskalkyli främst blir ett hinder för lärandet.

─ Vi utgår från den skånska eleven och vad den behöver, framhåller Cecilia. Sedan gör vi en produktionsplanering där utbildningarna ingår. Inför varje utbildningstillfälle gör vi en prognos för att se hur stort behovet är och vi får alltid in många anmälningar.

Stort intresse

Jag påminner mig om föreläsningen några dagar tidigare då aulan var fylld med drygt 200 personer, de flesta lärare och specialpedagoger från skolor runtom i Skåne. Intresset från skolorna att få ta del av nya rön kring dyslexi och dyskalkyli är stort. Det märkts inte minst av den respons deltagarna ger i form av frågor och villigheten att dela med sig av erfarenheter och tankar kring hur man kan lösa problem som uppstår.

Fylld aula sedda bakifrån.

Aulan är fylld av entusiastisk skolpersonal.

I pausen talar jag med Elisabeth Västerstjärna som arbetar som speciallärare på Bilingual Montessori School of Lund.

─ Vår skola har många elever med funktionsnedsättning, berättar Elisabeth. Vi har sedan tidigare kontakt med SKED och uppskattar deras utbildningar. Det känns viktigt att följa och höra uppdateringar inom området. Man märker också en ödmjukhet hos föreläsarna, inte minst kring dyskalkyli som ju är ganska ny som diagnos.

Elisabeth vänd mot kameran och med publiken i bakgrunden.

Speciallärare Elisabeth Västerstjärna uppskattar SKED:s utbildningstillfällen.

Motivation till utökat uppdrag

Hos personalen på SKED är syftet med verksamheten alltid en viktig del i samtalet. Det är alltid eleven som är i fokus. Det gäller alla yrkesgrupper. När det var dags att utöka med dyskalkyli fanns det inga problem att få med alla medarbetare, inte bara ledningen, till att åta sig det utökade uppdraget.

─ Alla måste inte ha specialkunskaper om dyskalkyli, menar Cecilia. Det har vi avsatt en och en halv tjänst till. Men däremot har alla en viss kunskap och är delaktiga i arbetet. När det kommer frågor från skolor, elever eller föräldrar kan vi alla hjälpas åt. Oftast kommer frågorna först till Anna. Hon är porten in och lotsar sedan vidare.

─ Jag får många frågor kring hur en utredning går till, berättar Anna. Vi försöker avlasta logopederna på sjukhusens mottagningar genom att bland annat svara på dessa frågor.

Utredning och åtgärder

─ Precis som med dyslexi är det sjukhusens logopedmottagningar som har ansvar för att göra utredningar både vad gäller dyslexi och dyskalkyli, fortsätter Anna. Om man misstänker att en elev har dyslexi eller dyskalkyli gör skolans elevhälsa, med specialpedagog och skolpsykolog, en grundläggande utredning. Denna skickas sedan tillsammans med remissen till logopedmottagningarna i Malmö, Helsingborg eller Trelleborg där en logoped tar över för att fastställa eventuell dyskalkylidiagnos Dyslexiutredningar görs även på de andra logopedmottagningarna i Skåne. Vi på SKED gör numera bara ett fåtal utredningar om året.

─ När vi gör utredningar och i vår rådgivningsverksamhet går vi tillsammans med eleven igenom vad som är problemet men också styrkorna och vid vilka tillfällen hen stöter på hinder, förklarar Cecilia. Därifrån ser vi tillsammans på vilka åtgärder som kan vara aktuella. Detta ger större motivation till eleven att ägna tid och kraft åt jobbiga saker, till exempel rättstavningsprogram. Vi tar också alltid med skolan när vi rekommenderar åtgärder till en elev. Det är viktigt att det inte bara är föräldrarna som är inkopplade.

Uppdraget

I uppdraget att vara ett kompetenscentrum är det viktigt att klargöra vem som ska göra vad, vad som är skolans, sjukvårdens respektive SKED:s uppdrag. Det gäller även i kontakt med hemmet. Många föräldrar ringer för att de har frågor kring till exempel studiestrategier för sitt barn. Det är inte heller alla som är insatta i skollagen. Där kan SKED också bidra med kunskap.

Att SKED fick uppdraget att ansvara för dyskalkyli tror Cecilia beror på att de redan har ett inarbetat och fungerande team kring dyslexi. Annelie Olausson Holmström arbetar som logoped på SUS i Malmö. Hon har jobbat med utredningar av dyslexi och dyskalkyli i många år och var också en av de drivande i processen att SKED skulle få det utökade uppdraget. Annelie är med på utbildningsdagen och berättar hur det gick till.

Annelie gestikulerar när hon föreläser.

Logoped Annelie Olausson Holmström berättar om logopedens del vid misstanke om dyskalkyli.

─ Tidigare skickade vi dyskalkyliutredningarna till Danderyds sjukhus, berättar Annelie. De har jobbat med detta i cirka 20 år och är väldigt duktiga på det. Men så klart blev det dyrt att skicka patienterna dit. Därför fanns det ett stort intresse att få till en mer permanent lösning här i Skåne. Forskningen visar att cirka fem procent av befolkningen har dyskalkyli. Nu har vi logopeder i Region Skåne som är utbildade inom dyskalkyli och gör utredningar här.

Med på utbildningsdagen finns även Daniel Simonsson som är rådgivare på SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och Jakob Åsberg Johnels som är docent vid Gillbergcentrum och Enheten för logopedi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet samt pedagog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Viktigt med goda förutsättningar

Daniel berättar att man på SPSM får in en mängd frågor kring pedagogik och lärande. Väldigt få handlar om matematik och ännu färre om specifika matematiksvårigheter, vilket är märkligt då så många elever har stora problem med matematik. Daniel poängterar hur viktigt det är att ha goda förutsättningar för lärandet.

Daniel framför en Powerpointbild, som föreställer ett barn med matematikrelaterade saker runtomkring sig, till exempel linjal, klocka och jordglob.

Daniel Simonsson berättar om vad SPSM har sett utifrån de frågor som kommit in till myndigheten.

─ För att det ska ske någon utveckling hos en elev behövs ett sampel mellan pedagogisk, fysisk och social miljö, förklarar han. Lärarens undervisningssätt har såklart betydelse för hur väl en elev kan ta in ny kunskap, men det räcker inte.

Om någon har en fysisk funktionedsättning, till exempel rörelsehinder, är det ju självklart att man inte bör förlägga undervisningen i otillgänglig terräng ute i skogen. Och om den sociala miljön inte är bra, till exempel om det förekommer mobbning, störs inlärningen. Detsamma gäller för den som har dyskalkyli. Det räcker inte att bara se till en av dessa faktorer. Man behöver jobba med helhetsbilden.

─ De skolor som jobbar med att se till att lärmiljön är så god som möjligt har mindre behov av att satsa på särskilda insatser. Fler hänger med från början.

En funktionsnedsättning kommer sällan ensam

Jakob är specialiserad på en metod som heter ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) som introducerades av professor Christopher Gillberg 2010. Poängen är att det snarare är regel än undantag att en person med en funktionsnedsättning även har andra svårigheter. Tyvärr är mycket av forskningen gjord på personer med renodlade diagnoser. Därför kan det vara svårt att känna igen symtomen i kontakt med patienter eller elever.

Jakob föreläser framför en Powerpointbild.

Jakob tar upp läs-,skriv- och matematiksvårigheter ur ett brett perspektiv.

─ Många barn hamnar mellan stolarna eller får bara hjälp för vissa svårigheter, förklarar Jakob. De barn som har flera svårigheter får oftast minst hjälp och hoppar runt utan att få hjälp. Och när nya diagnoser kommer till är det inte ovanligt att man som förälder blir osäker på vad som gäller, om ”gamla” diagnoser fortfarande gäller eller bara den nya. Detta är viktigt att ta hänsyn till.

Jakob lyfter fram att det är viktigt att inte fokusera på diagnosen och problemen.

─ Var pragmatisk. Gör en kartläggning och se på det som fungerar utifrån svårigheten.

Inte in i svårigheterna utan runt dem

Detta är något som SKED har jobbat med länge när det gäller dyslexi.

─ Vi arbetar i elevnära möten för att ringa in både svårigheter och styrkor, berättar Cecilia. Men det finns ingen handbok. Målet är att inte gå in i sina svårigheter utan att i stället gå runt dem. Vi försöker också ringa in vad som behövs specifikt för varje elev. Skolorna har till exempel olika operativsystem på sina datorer, vilket kräver olika lösningar för att kunna använda sig av hjälpmedel.

─ Vi tänker jobba liknande med dyskalkyli. Beroende vad eleven behöver och vilket problem som är störst är det en logoped, en psykolog eller en specialpedagog som tar huvudansvaret.

Även ute på skolorna försöker man mer och mer arbeta med tidig kartläggning och insatser. Malin Jönsson och Kristina Thelin är specialpedagoger på Uggleskolan i Södra Sandby respektive Fågelskolan i Lund. De arbetar med konsultation, kartläggning och screening. Malin jobbar även med elever, individuellt och i klassrummet.

─ Dagen har varit mycket bra och vi har fått nya tankar och idéer som vi tar med oss hem.

Malin och Kristina tittar in i kameran. 

Specialpedagogerna Malin Jönsson och Kristina Thelin tar med sig nya tankar och idéer från dagen.

Entusiasm för en ljusare framtid

Ett starkt engagemang lyser igenom hos såväl SKED:s medarbetare, de externa föreläsarna som deltagarna under utbildningsdagen. Alla har ett hjärta för samma sak: att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de elever som har dyslexi och dyskalkyli.

Personal på SKED samt föreläsarna är samlade.

Nästan alla SKED-medarbetare och föreläsarna är samlade. Från vänster till höger: Cecilia Sjöbeck (enhetschef och specialpedagog SKED), Anneli Olausson Holmström (logoped SUS), Sofia Granborn (psykolog SKED), Sara Ljungberg (logoped SKED), Daniel Simonsson (rådgivare SPSM), Beatrice Sparreby (logoped SKED), Jenny Sandén (specialpedagog SKED) och Jacob Åsberg Johnels (Gillbergs centrum).

Jag rycks med i deras entusiasm, kanske lite extra eftersom jag tidigare jobbade som lärare med bland annat elever med läs-, skriv- och matematiksvårigheter. Att Region Skåne genom SKED:s utökade uppdrag nu satsar på utökad kompetens inom detta område är ett steg i positiv riktning.

Trots ett mörkt och ruggigt Lund beger jag mig hemåt i förvissning om att många elever i Skåne kommer att få ökade chanser att gå en ljusare framtid till mötes. Det känns hoppfullt.

 

Text och bild: Camilla Colvingby, kommunikatör Habilitering och hjälpmedel

 

Vad är dyslexi och dyskalkyli?

Dyslexi är stora svårigheter att läsa eller skriva, eller både och. Det betyder att personen har svårt att uppfatta språkets ”koder” på det sätt som de flesta uppfattar dem. De talade orden är uppbyggda av små ”ljudbyggstenar” som översätts till bokstavskoder. När det blir problem att förstå dessa ”ljudbyggstenar”, eller i översättningen från ljud till bokstäver, talar man om dyslexi. Det har ingenting att göra med hur intelligent en person är.

Dyskalkyli är en orsak till stora svårigheter att räkna. Om man har dyskalkyli är det svårt att skriva siffror i rätt ordning och det är också svårt att läsa och förstå sifferkombinationer eller tal, till exempel 352 eller 8 247. För den som har dyskalkyli blir det därför svårt att lösa även enkla räkneuppgifter.

Källa: Nationalencyklopedin

Visa Tyck till om sidan

Här kan du lämna synpunkter på sidan. För frågor om ditt besök eller tidsbokning kontakta din mottagning via telefon eller 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Här kan du lämna synpunkter på sidan. För frågor om ditt besök eller tidsbokning kontakta din mottagning via telefon eller 1177 Vårdguidens e-tjänster.


När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter